Vecka 26 (25+1)

Hemma igen på torra land efter en veckas jobb och också en vecka längre in i graviditeten. Känns som man ”missar” en hel vecka när man jobbar.

Har ju inte skrivit något tidigare om graviditeten så får man väl ta en liten sammanfattning så här långt.
Ja 25+1 idag alltså. Den här graviditeten tar definitivt priset som den som känns som den snabbaste graviditeten någonsin. T.om så att man ibland vill pausa, spola tillbaka och liksom bara vara lite mer med i den här processen för det känns bara som ett lok som bara ångar på för fullt men säkert bidrar jobbet till att man tycker det går så fort för den veckan jag är på jobb så tänker jag faktiskt inte på nå annat är arbeta,äta och sova. Det är först sedan när jag kommer hem som jag  kan reflektera lite över att vara gravid, oftast blir det väl så när man besöker rådgivningen osv. Så långtråkig evighetsväntan på babyn är det då inte utan snarare så att jag känner att jag skulle vilja köpa mig lite mer tid.

Trots att värdena på rådgivningen inte är något man får en klapp på axeln för så mår jag hur bra som helst just nu i alla fall fast början var nog lite sådär. Illamåendet höll i sig en bit efter vecka 20 och därtill mycket huvudvärk och trött men inget onormalt utan bara att det var lite segare att gå över om man jämför med tidigare graviditeter när det varit puts väck i vecka 13.
Som sagt så mår jag NU helt fantastiskt bra. Värdena var senast på kontrollen ett HB på 100 och ett blodtryck på 92/48. SF måttet på övre kurvan och hjärtljud på 142.
Men värden hit och dit man måst väl se till helheten och ingen annan vet hur jag mår utom jag själv.

På rutinultraljudet i vecka 18 så såg allt vad man kunde se då bra ut och som det skulle och läkarens bf blev exakt samma som jag själv räknat ut så det verkar ju stämma riktigt bra alltså och det är då den 18 maj. Könet vet vi inte.

Det går väldigt bra att jobba ännu, men mitt jobb är ju nog lite annorlunda än att jobba i land och kroppen får en annan påfrestning när det vibrerar,gungar och skakar men inget som jag än så länge har nå bekymmer med dessutom så ligger vi ju alltid stilla över natten så lite mer stilla blir det ju då också. Visst har man långa dagar och mitt jobb innebär ju att man står och går hela tiden och lyfter och bär men det går bra. Jag har inte alls haft ont eller besvär, inte ens tröttare än vanligt heller så jag tycker jobbet funkar helt precis som alltid förutom att jag inte kan lyfta de tyngsta sakerna. Just nu har vi ju dessutom lite lugnare på jobbet och planen är att jobba så länge det bara går. Själva mammaledigheten tänker jag inleda först i vecka 38.

IMG_7052

En dagsfärsk bild av sämre telefonbild kvalité

Kommentera

E-postadressen publiceras inte. Obligatoriska fält är märkta *