BF vecka 41 (40+0)

I dag är det den där magiska beräknade dagen och ingen bebis ännu och det lär nog dröja ännu ett tag. Har inga som helst tecken eller känningar alls så den har nog inte bråttom.
I måndags var jag till BB på kontroll och undersökningen där visade att ingenting alls har hänt eller signalerar på att något skulle kunna vara på gång snart, utan tvärtom nästan, hur lugnt som helst, mjuk tapp var det enda men det är exakt samma status som undersökningen vid rutinultraljudet för 3 veckor sedan så nä här är det ingen bebis på gång alls. Nästa besök är på måndag den 23 och överburenhetskontrollen har jag fått bokad till den 1 juni (min födelsedag) så ev kan det ju bli en juni bebis.

Vi mår nog bara bra. Alla värden är bra och bebisen har så gott som fixerat sig nu och uppskattades väga kring en 3700 gram. Så att gå över tiden är ju i sig inget som jag kan tycka gör så mycket om man säger så men det som jag (igen) börjat tycka kan vara lite nojigt är den här storleken. Hade babyn vägt kring en 3000 gram hade jag nog inte funderat så mycket men 3700 redan så känns ju lite sådär om man går två veckor till och dom lägger ju ändå på sig 250 gram i veckan så hujeda mig vilken bjässe det hinner bli i så fall. Nåja vi får väl se vart det slutar och när den kommer men det känns ju verkligen som den kan ta tid på sig.

Som sagt inga känningar alls. Hade för några veckor sedan, just innan rutinultraljudet några dagar med rätt så rejäla förvärkar som kändes effektiva men undersökningen visade ju på att inget hänt och sedan dess har jag inte alls haft dessa förvärkar utan vanliga sammandragningar sådär så att magen blir hård men dem har varit lindriga och inte så ofta. Ska det hända något på riktigt så måst dom nog vara lite kraft i dem. Hade någon vecka/dagar innan Filippa föddes just dom där rejäla förvärkarna så känns ju lite som att inget kommer att hända förrän jag har dem igen.
Det är verkligen helt lugnt i magen, kunde lika gärna vara vecka 30 eller något. Känns inte alls som vecka 40+0 förutom mentalt.

Visst känns det tungt och bökigt och t.om gravidkläderna passar inte ens längre. Byxorna går inte alls över höften och om man ändå tvingar på sig dom med våld så trycker det så illa mot magen som ligger så lågt och mudden hålls inte uppe. Tröjorna är för korta så magen sticker jämt fram så nu tar jag desperat på mig det som går på så snygg är man då inte.
Sover ändå riktigt bra om nätterna och halsbrännan har blivit bättre.
Vi tar en dag i taget. Rastlös kan jag då inte säga att jag är men sen finns ju den där längtan efter att få träffa bebisen samtidigt som man väntat så länge så har man ju aldrig varit så nära som nu.
BB väskan är packad och vi är nog alla förväntansfulla här hemma. Nu kör jag på vila och ladda med energi så man orkar sedan när det verkligen gäller.

Magen är  verkligen jätte stor, inte alls varit så här stor med dem andra men sen har jag även gått upp 25 kg så det är väl inte så konstigt även om allting inte sitter i magen förstås 😉

IMG_8351

 

 

Kommentera

E-postadressen publiceras inte. Obligatoriska fält är märkta *